L
R
RX1 Turbo
Vridmoment = kraft * hävarm
Alltså: 1 Nm motsvaras av att du lägger tyngden 1 Newton längst ut på en 1 meter lång stång och sedan mäter belastningen i andra ändan av stången.
(1 newton = 98,2 gram)
Alltså: 1 Nm motsvaras av att du lägger tyngden 1 Newton längst ut på en 1 meter lång stång och sedan mäter belastningen i andra ändan av stången.
(1 newton = 98,2 gram)
Jeg må si at jeg vet ikke helt, men antar at en maskin har sin største evne til å akselrere, ved maks vridmoment. Altså skulle vel bli noe sånt som, det turtalsområdet hvor maskinen øker med mest hk pr tillagt omdreining. Da skal en maskin med høyt dreiemoment tidlig, også begynne å akselrere hardt tidlig. Ved maks hk er oftest ikke vridet på maks, altså er maskinen sterkest ved maks hk, og således holder best på turtallet,men har ikke maks evne til ytterligere akselrasjon..tror jeg.
Vrid är en kortform för vridmoment.
I vardagligt tal betecknar vrid den där känslan av rå kraft som finns i en motor.
Men det är ju inte förklaringen till vad "vrid" är, framförallt som en del hävdar att den och den
motorn "inte har nå vrid" vilket är fel.
En motor kan ha mer eller mindre vrid och vid olika varvtal.
Vridmoment beskrivs enklast på följande sätt:
Spänn fast en bult i skruvstycket, skallen skall vara fri och vänd uppåt.
Tag en nyckel (hylsa, blocknyckel, muttersvarv, vad du hittar) och trä den på bultskallen.
Ännu har vi inte framkallat något vridmoment.
Försök att vrida bultskallen.
Nu har du framkallat vridmoment i bulten, bland annat.
Om du hänger hårdare på nyckeln så ökar du vridmomentet och till slut har du kanske vridit av bulten.
Det är ganska simpelt att tänka sig.
Längre skaft på nyckeln ger samma resultat som om du hänger hårdare på densamma.
Vi skulle kunna säga att Vridmomentet=Längden på armen * Kraften.
Om du tittar på en momentkurva från en motor så ser du att vridmoment anges i Nm.
N står för Newton och är kraften, m står för meter och är längden på armen.
Newtonmeter alltså.
Vi har nu försökt vrida på bulten men vi har inte uträttat något arbete.
Detta sker inte förrän vi har vridit RUNT bulten en liten bit.
Först då har vi uträttat ett arbete, ju snabbare vi gör det, desto större effekt får vårt slit.
Om vi får slita ont, använda stort vridmoment uträttar vi ett större arbete än
om det går lätt (litet vridmoment).
Blandar vi in tiden så kan vi i motorfallet säga följande:
Effekt=varvtal*vridmoment.
Vad för detta med sig, jo...
Ta en liten motor, små kolvar trycker på en vevaxel med liten slaglängd.
(Bultskallen: kort nyckel, klen kille.)
Denna motor måste komma upp i ett högt varvtal för att kunna utveckla samma effekt som en stor motor.
Den stora motorn, stora kolvar och enstörre slaglängd.
(Bultskallen: lång nyckel, biffpojken från gymet)
Denna motor behöver inte komma upp i ett så högt varvtal för att utveckla samma effekt som en liten motor.
Ta fram papper och penna och räkna i ett datablad...
Det som man pratar om, "vridet", gäller ju som bekant större motorer och deras förmåga att leverera effekt
redan från låga varvtal, vilket upplevs som potentare av många än småmotorerna "som bara varvar".
En traktor upplevs som "urstark" när den knackar fram kanske 25 hk vid 1200 rpm.
En 250 skotermotor som levererar samma effekt får hämta den vid kanske 9000 rpm och upplevs som klen.
I vardagligt tal betecknar vrid den där känslan av rå kraft som finns i en motor.
Men det är ju inte förklaringen till vad "vrid" är, framförallt som en del hävdar att den och den
motorn "inte har nå vrid" vilket är fel.
En motor kan ha mer eller mindre vrid och vid olika varvtal.
Vridmoment beskrivs enklast på följande sätt:
Spänn fast en bult i skruvstycket, skallen skall vara fri och vänd uppåt.
Tag en nyckel (hylsa, blocknyckel, muttersvarv, vad du hittar) och trä den på bultskallen.
Ännu har vi inte framkallat något vridmoment.
Försök att vrida bultskallen.
Nu har du framkallat vridmoment i bulten, bland annat.
Om du hänger hårdare på nyckeln så ökar du vridmomentet och till slut har du kanske vridit av bulten.
Det är ganska simpelt att tänka sig.
Längre skaft på nyckeln ger samma resultat som om du hänger hårdare på densamma.
Vi skulle kunna säga att Vridmomentet=Längden på armen * Kraften.
Om du tittar på en momentkurva från en motor så ser du att vridmoment anges i Nm.
N står för Newton och är kraften, m står för meter och är längden på armen.
Newtonmeter alltså.
Vi har nu försökt vrida på bulten men vi har inte uträttat något arbete.
Detta sker inte förrän vi har vridit RUNT bulten en liten bit.
Först då har vi uträttat ett arbete, ju snabbare vi gör det, desto större effekt får vårt slit.
Om vi får slita ont, använda stort vridmoment uträttar vi ett större arbete än
om det går lätt (litet vridmoment).
Blandar vi in tiden så kan vi i motorfallet säga följande:
Effekt=varvtal*vridmoment.
Vad för detta med sig, jo...
Ta en liten motor, små kolvar trycker på en vevaxel med liten slaglängd.
(Bultskallen: kort nyckel, klen kille.)
Denna motor måste komma upp i ett högt varvtal för att kunna utveckla samma effekt som en stor motor.
Den stora motorn, stora kolvar och enstörre slaglängd.
(Bultskallen: lång nyckel, biffpojken från gymet)
Denna motor behöver inte komma upp i ett så högt varvtal för att utveckla samma effekt som en liten motor.
Ta fram papper och penna och räkna i ett datablad...
Det som man pratar om, "vridet", gäller ju som bekant större motorer och deras förmåga att leverera effekt
redan från låga varvtal, vilket upplevs som potentare av många än småmotorerna "som bara varvar".
En traktor upplevs som "urstark" när den knackar fram kanske 25 hk vid 1200 rpm.
En 250 skotermotor som levererar samma effekt får hämta den vid kanske 9000 rpm och upplevs som klen.