Summit 850 154" eller 165"

[eing9911]

Hmm...råkade visst sälja T3an igår (gick fortare än jag räknat med) så nu spånar jag i vilken längd man ska ge sig på? Där jag bor och kör mest så är det 99% skog och myr-körning. Någon gång per år hoppas jag väl på att man kommer iväg på lite annan körning (ska till Borgafjäll om 2 veckor tex).

Jag har bara testat en 154" i ca 1 km på en myr i fjol så jag kan inte säga något om hur de är själv men ni andra som har haft dem en stund hur känner ni med era maskiner och jämför gärna med 154" T3.

Är det någon modell av dem som har mer eller mindre bekymmer med variatorer och drevning?

 

[eing9911]

Det blev en 2017 154:a.

Testade lite olika maskiner i lördags, bla en freeride 165 och den kändes för lång helt enkelt. Testade även nya boondockern 3900DS och den kändes riktigt OK. Provade även några polarisar men de som är aktuella för mig har jag kört så pass mycket att jag redan har en klar bild för mig hur de är. Sen på söndagen lånade jag en Summit 154 av grannen och körde väl en timme i den miljön/terrängen jag brukar köra och det kändes helt rätt. Den hade balataremmen kortad 1 hål och det var enorm skillnad jämfört med min som är original. Eftersom jag har haft tillgång till en par pro rmk (155 och 163) så kan jag säga att ett håls skillnad i balatan gjorde den mer lik en 163:a i beteende än vad de är original. Reste i princip inget i jämförelse med original (vilket i jag tyckte var lite tråkigt) så kör man i brantare terräng eller är less på att de reser så är det en quick-fix. Jag tipsade grannen om ski-doos originaltillbehör där man kan justera detta från styret (justermånen motsvarar drygt 2 hål på balatan) istället så jag tror hon kommer att skaffa en sån.

 

[Semifreak]

Måste få fråga dig som kört de allihopa, tyckte du Boondockern kändes smalare och lättare att bryta än Summiten? Med tanke på att den är 5 cm smalare över kåporna alltså.

Hur tycker du Polaris maskinerna är jämfört med Summiten? Lättare? Tyngre att bryta? Smidigare?

Har en Summit X 850 154” idag men sneglar lite mot Boondockern 3900 Ds eller kanske Rmk 850 till nästa år. Men jag vill ha en så lätt bruten maskin som möjligt. Ibland funderar jag kring 146” också om den känts kortare. Men jag vet inte, jag har aldrig fått möjlighet att köra något mellan 129-154” så jag vet inte om jag valde rätt. Men jag gillar puder, letar mig alltid utanför leden så fort de går. Tyvärr inte så mycket klättring där jag kör heller

 

[snötoken]

Gillar du inte klättring hade jag alla dagar i veckan valt 146”.

Har själv gått från 154” till 146” och har inte ångrat bytet trots mycket klättring. Det går alldeles utmärkt att ta sig fram även med 146” men det kräver betydligt mer aktiv körstil. Och i övrigt är den så fantastiskt rolig att köra så den kompenserar dom gånger man inte tar sig upp till toppen.

Lynxen är väldigt lik att köra tycker jag, går stabilare på skrå än summiten om man inte låst t-motion men tycker summiten tar sig bättre upp ur snön och är aningen enklare att lägga omkull.

 

[eing9911]

Boondockern och Freeriden körde jag bara på en sönderkörd åker så det går väl knapp säga så mycket om maskinerna egentligen.

Nu blev det så att jag köpte en 154" summit 850 (2017) som är helt original förutom att styrhöjjaren är bytt till en 3" RSI.

Den maskinen är betydligt lättare att bryta runt än T3an jag hade innan (och de är lättbrutna). Jag tycker också att för mig (som inte är van Polaris vertikalstyrning) så är både XM och G4 chassit lättare att bryta runt än polaris pro rmk med originalframvagn. Nu satte ena kompisen dit en zbros 36" framvagn på 155an och då blev den betydligt lättare att bryta runt MEN den har numera högre skidtryck än original så den blev lite skum på ett annat sätt. Jag tror att nästa års polaris blir kanon med 36" från fabrik (där polaris troligtvis har bättre koll på framvagnsgeometrin än vad det blev med zbors). I skogen tycker jag personligen att polaris är bökigare att köra än summiten. De styr sämre och det drar betydligt sämre med deras 66mm matta (på gott och ont).

Ski-doon är lätt att man tar i förmycket med jämfört med de andra märken. Det är nog lättare att lära sig köra Polaris men blir man duktig på en ski-doo så tänker jag att man kan bli snäppet vassare i trång skog på dessa. Men nackdelen är som många säger att när det blir brant så går de väldigt mycket på rullen och är svårare att hålla en rak linje. Då får man jobba hårdare. 90% av min friåkning är relativt flack terräng med trång skog och bäckar mm så då passar det kanon. De 10% som är kvar där det är brantare så får jag jobba hårdare men jag är i tidig utvecklingsfas när det kommer till brantare körning så jag vet inte om det spelar så stor roll vad jag har för maskin då. I helgen hittade vi ett område med raviner och urskog...kanonområde och väldigt utmanade för oss. Några få gånger tyckte jag det reste FÖR mycket men jag blev sjukt imponerad hur bra den tog sig fram. Kompisens Pro (163:a) verkade ju ta sig fram på samma ställen så i mina ögon så blir val av skoter en fråga om tycke och smak. Jag hade säker kunnat köra lika bra med en Polaris på samma ställen efter en par timmars körning för att vänja mig med styrningen. Jag och kompisarna verkar ligga på samma nivå och vi tar oss fram på exakt samma ställen. Det tar bara mer eller mindre lång tid att nå målet

 

[monno]

Men jag vill ha en så lätt bruten maskin som möjligt.

Du kanske ska kika på Alphan då? Utan att veta alls hur den beter sig så känns det ju som att den lär vara löjligt lätbruten. Förutsättningarna finns ju där så att säga. =)

 

[eing9911]

Lite fler jämförelser mellan ski-doo och polaris...

Igår var vi på ett ställe där summiten var betydligt bättre än kompisens Pro (163:a med original framvagn). Det berodde väl på en kombination av saker men jag kan ju säga att summitens 3" matta och att den är så lätt att bryta runt oftast var den stora orsaken.

Vi körde i en gammal granskog där det är ganska bökigt att gå sommartid för det är brant (avsatser och platåer) och en massa träd. Planen var att försöka följa en rågång men det var lättare sagt än gjort. Vi hade mellan 1-1,5 m snö och allt var bara löst. Kall lössnö på den övre halvmetern och resten socker).

Jag hade bra driv på min och jag hade lätt att ta mig runt och emellan träden. Ibland hade jag för bra driv och summitens fördel blir snabbt en nackdel så ibland hamnade man lite fel (står man på ena sidan förlångt bak så blir det lätt en 90 graders sväng istället för en rak linje) och nån gång slog jag runt. Praktiskt i vissa lägen dock.) Jag körde dock aldrig fast så pass att jag inte tog mig ur situationen själv och det var jag smått chockad över. Det gjorde dock kompisen ett flertal gånger och oftast så hade han fördåligt driv verkade det som. I den miljön så skulle jag påstå att det är smått omöjligt att hålla jämn och hög fart på grund av att träden står för tätt och vid eventuella stopp så fastnade han direkt. I samma situationer kunde jag stanna helt och ta omtag (oftast med påföljden att skidorna stod rätt upp så det kunde var lite väl spännande ibland med alla träd men jag tog mig alltid lös). Min är ju trots allt "bara" en 154:a och hans en 163:a så han "borde" ha haft bättre driv än mig tycker jag men så var det definitivt inte. Det syntes även att han hade mer problem bara att följa mina spår för summiten svänger mycket tvärare verkar det som. Jag kan inte påstå att det skiljer så mycket i hur duktiga vi är att köra. Vi är båda medelmåttor skulle jag påstå. Det var i allafall en helt magisk körning. Jag har sneglat på området tidigare men avfärdat det då jag inte ansett mig klara av det och jag skulle aldrig ge mig dit själv för det är nog lite för utmanade för oss...men det var förbannat kul och imponerande hur maskinerna tar sig fram.

Så vilken maskin man ska ha beror helt och hållet på vilken körning man utövar mest. Polarisen är ju helt klart lättare att köra (verkar det som) när det är ren skrååning men i trång skog så vill jag påstå att ski-doon har ett övertag och jag personligen gillar 3" mattor har jag kommit fram till. Jag vill få ner kraften i backen. Hur polaris med 3" matta är vet jag dock inte. Folk verkar ju klaga på dem men jag vet inte varför och om det är stor skillnad mot ski-dos mattor. Jag tycker att 850:ins matta drar bättre är 3" mattan jag hade på T3:an och det är ju samma typ men kammarna ska tydligen sitta längre isär på 850:ins så det kanske är det som gör det. Det är ju samma boggie på G4 och T3...

 

[Rsveden]

Jag hade både min gamla T3 o nya 850 bredvid varandra i garaget o det är stor skilnad på styvheten på kammarna till 850 "fördel". 850 matta river/greppar betydligt bättre på alla underlag utom möjligen puder. Min upplevelse i vart fall.

 

[eing9911]

Ahaa...ja någon skillnad är det. Jag tycker det är ett enormt grepp i den mattan. Detta i kombination med en rappare motor gör ju skillnad helt klart.

Jag skrev i någon annan tråd att jag upplevde skidorna än mer nervös än vad jag tyckte de var på T3an så jag plockade av breddarna fram och jag tror det blev bättre. Eller så är det annan snö för den känns ganska OK nu. Det blir inte de här oförutsedda kasten när man myrsurfar och även vid skrå. Nu ligger skidan nere i snön hela tiden utan att ställa sig rakt upp. Att få upp skidorna är ju inte ett jätteproblem på dessa...snarare tvärt om.

Körde sambons Summit 800 i lördags och började fundera om något var galet med motorn efter min renovering för den var så trött... Hon menar på att den går som den ska...testade ju även min gamla nytro som jag då tyckte var skitbra och jättepigg....så känns inte fallet längre. Trött, tung och drulig var väl snarare mina intryck. Man anpassar sig snabbt

 

[jon_e]

Kliver den nya Boondocker 850 ds upp på snön lika bra som en summit 850, tänkte med samma längd och matta. Har en summit men var inne på att byta till en Boondocker men inte hunnit pröva den så mycket. Några andra +&- på de maskinerna

 

[Freeflex]

Ägt båda, jag är 40 år. väger runt 100 pannor, kört skoter sedan barnsben.
När 850 kom, är 165 det solklara alternativet för min del.
Både i skogskörning, lek och klättring.
Vill jag åka ospårat och söka nya marker kan jag välja takt och tempo som man känner för. Det går att köra långsamt och spana som man många gånger gör när man kör på marker man aldrig varit på. Samt att man märker inte av längden när det man väl vill leka och vältra sig i drivorna. Vill man upp på rulle är det bara flina och ta ett steg bak och trycka till.
Det enda jag känner oro för är att knecka boggyn men där spelar det ingen roll både 154 och 165 är lång och smal. Har utrustat min med förstärkningsskenor.
154 är självklart ett roligt alternativ.
Men kommer aldrig gå tillbaka då jag ägt båda, och jag kör så pass blandad körning och gillar att åka ospårat och hitta nya marker.

 

[JAAG]

.... Har utrustat min med förstärkningsskenor.

Vilken variant har du satt dit?